Konsonanterna och deras ljud

Kärnan på en halv minut#

De viktigaste reglerna för tyska konsonanter:

1. ch-ljudet har två varianter:
   • Ich-ljudet [ç]: mjukt väsande framme vid gommen, efter mjuka vokaler (e, i, ä, ö, ü) och diftongerna ei, eu samt efter konsonanterna l, n, r (ich, echt, Milch).
   • Ach-ljudet [x]: raspande i svalget, endast efter de hårda bakre vokalerna a, o, u och diftongen au (Buch, Nacht, doch).
2. sp- och st- i ordens början:
   • Uttalas alltid som schp- och scht- (Sport [ʃpɔʁt], Stadt [ʃtat]).
3. Bokstaven Z uttalas alltid [ts]:
   • Aldrig surrande engelskt z (Zeit = tsajt, Zimmer = tsimmer).
4. Auslautverhärtung (tonlöshet i ordslut):
   • b, d, g i slutet av ord uttalas tonlöst som p, t, k (Tag låter taak, und låter unt, ab låter ap).

1. Ich-ljudet [ç] vs. Ach-ljudet [x]#

Regeln är helt fonetiskt logisk: munnen väljer det ljud som ligger närmast den föregående vokalen!

2. sp- och st- i ordets början#

I början av ord eller stavelser uttalas bokstavskombinationerna sp och st med ett tydligt sch-ljud:

• Sport [ʃpɔʁt] — idrott
• sprechen [ˈʃpʁɛçn̩] — tala
• Stadt [ʃtat] — stad
• Straße [ˈʃtʁaːsə] — gata
• stehen [ˈʃteːən] — stå

Obs! Mitt i eller i slutet av ord uttalas de däremot som vanligt [sp] och [st]:

• Fenster [ˈfɛnstɐ] — fönster (vanligt s + t)
• Wespe [ˈvɛspə] — geting (vanligt s + p)

3. De olika s-ljuden: S, SS, ß och Z#

4. Auslautverhärtung (Tonlöshet i ordslut)#

I tyskan förlorar konsonanterna b, d, g, v sin stämbandston när de står sist i ett ord eller en stavelse:

• -d låter som t:
  • und [ʊnt] (låter unt)
  • Bild [bɪlt] (låter bilt)
• -b låter som p:
  • ab [ap] (låter ap)
  • Urlaub [ˈuːɐ̯laʊ̯p] (låter ur-laup)
• -g låter som k:
  • Tag [taːk] (låter taak)
  • Zug [tsuːk] (låter tsook)

Men så fort ordet böjs och en vokal följer, återvänder det tonande ljudet:

• der Tag [taːk] -> die Tage [ˈtaːgə]

5. Det tyska R-ljudet#

I standardtyska (Hochdeutsch) uttalas r vanligtvis som ett bakre svalgljud [ʁ] (likt sydsvenskt eller franskt r):

• I början av ord: rot [ʁoːt], Reise [ˈʁaɪ̯zə]
• Efter konsonant: Brot [bʁoːt], Frau [fʁaʊ̯]

I obetonade stavelser (särskilt ändelsen -er) vokaliseras r till ett dämpat a-liknande ljud [ɐ]:

• Wasser [ˈvasɐ]
• Mutter [ˈmʊtɐ]
• Lehrer [ˈleːʁɐ]

Rullande tungspets-r [r] förekommer också i södra Tyskland, Österrike och Schweiz och är fullt accepterat.

10 autentiska exempel#

1. Ich spreche heute mit dem Arzt.
   (Ich-ljud i ich och spreche, sp- i början som schp, z i Arzt som ts.)
2. Guten Tag, wie geht es Ihnen?
   (Auslautverhärtung på Tag [taːk], tonande s i Sie.)
3. Die Straße ist sehr lang.
   (Sch-ljud i Straße [ʃtʁaːsə], Eszett efter långt a.)
4. Wir haben ein schönes Zimmer im Zentrum.
   (z i Zimmer och Zentrum uttalas [ts].)
5. Das Buch liegt auf dem Tisch.
   (Ach-ljud i Buch [buːx], sch i Tisch.)
6. Kommst du aus der Schweiz?
   (sp/st och sch-kombinationer.)
7. Er trinkt kalte Milch.
   (Ich-ljud efter l i Milch [mɪlç].)
8. Wir fahren mit dem Zug nach Salzburg.
   (Zug slutar på [k], Salzburg har z [ts] och g [k].)
9. Das ist wirklich nicht einfach.
   (ch efter i är ich-ljud, efter a i einfach är ach-ljud.)
10. Haben Sie am Wochenende Zeit?
    (Tonande s i Sie, z i Zeit [tsaɪ̯t].)