Fördjupning / Analys

Anafor, deixis och bindning

En formell semantisk och syntaktisk analys av referentiella relationer i tyskan: deixis (origo), anafor, katafor, bindningsteori (Princip A och B) samt reflexivkontraster mot svenskan.

Genomgång
X063
Orienterande nivå
C1

Att etablera och tolka referens – vem eller vad som åsyftas – är en av språkets mest grundläggande uppgifter. Inom tysk lingvistik (såsom hos Peter Eisenberg, Wolfgang Sternefeld och IDS Grammis) delas referentiella relationer in i två huvudsystem:

  1. Deixis (Deixis): Referensen pekar direkt ut i den fysiska talsituationen med utgångspunkt i talarens origo (här, nu, jag).
  2. Endoforisk referens (Endophora): Referensen pekar mot andra språkliga element i själva texten: bakåt som anafor eller framåt som katafor.

1. Deixisens fyra dimensioner#

Ett deiktiskt uttryck kan inte tolkas utan kännedom om yttrandesituationens koordinater (Zeigfeld enligt Karl Bühler):

Deiktisk typOrigo (Nollpunkt)Typiska tyska uttryckExempel
PersondeixisTalaren (Ich) och adressaten (Du/Sie)ich, du, wir, ihr, SieIch gebe es dir morgen.
RumsdeixisTalarens plats (Hier)hier, da, dort, her, hinKomm bitte hierher.
TidsdeixisYttrandeögonblicket (Jetzt)jetzt, heute, gestern, damalsJetzt ist es zu spät.
TextdeixisTextens linjära förloppfolgendes, oben, unten, ersteresFolgendes muss beachtet werden: ...

2. Anafor kontra katafor#

När ett pronomen hämtar sin betydelse från ett nominalt led i texten (Antecedent):

Anaforisk referens (pekar bakåt mot känd antecedent):
[Ein Zeuge] meldete sich bei der Polizei. [Er] hatte den Unfall gesehen.
      ↑                                      ↑
  Antecedent                             Anafor

Kataforisk referens (pekar framåt mot kommande antecedent):
Obwohl [er] müde war, arbeitete [der Schriftsteller] die ganze Nacht durch.
          ↑                                ↑
       Katafor                         Antecedent

3. Bindningsteori: Reflexivpronomen kontra personliga pronomen#

Den syntaktiska fördelningen mellan reflexivpronomenet sich och personliga pronomen (ihn, ihm) styrs av Noam Chomskys klassiska bindningsprinciper, anpassade till tyskans fältmodell:

Princip A: Reflexivpronomen måste vara bundna inom sin lokala domän#

Ett reflexivpronomen (sich) måste referera till ett subjekt i samma enkla satskärna (C-kommandera):

  • Peter$_i$ wäscht sich$_i$. (Korrekt: sich är bundet till subjektet Peter).
  • *Peter$_i$ glaubt, dass Maria sich$_i$ wäscht. (Ogrammatiskt med Peter som referent; sich måste här lokalt binda till Maria).

Princip B: Pronomina måste vara fria inom sin lokala domän#

Ett personligt pronomen (ihn, ihm) kan inte referera till subjektet i samma sats:

  • Peter$_i$ wäscht ihn$_j$. (Måste vara en annan person, $j \ne i$).
  • Peter$_i$ glaubt, dass Maria ihn$_i$ wäscht. (Grammatiskt: Peter är fri inom den underordnade satsen).

4. Bindningsgränsfall vid A.c.I. och infinitivkomplement#

När två satser smälter samman i en infinitivkonstruktion uppstår komplexa bindningsrelationer:

A. Ackusativ med infinitiv (A.c.I. med lassen, sehen, hören)#

Vid lassen kan reflexivpronomenet i viss stilistisk variation binda antingen till huvudsatsens subjekt eller till infinitivens underförstådda subjekt:

  • Der Arzt (i) ließ den Patienten (j) zu sich (i/j) kommen.
    (Oftast tolkat som: läkaren lät patienten komma till läkaren själv).

B. Bildfraser och rumsliga prepositionsfraser#

I rumsliga prepositionsfraser tillåter tyskan ofta ett personligt pronomen i stället för ett reflexivt:

  • Er schaute hinter sich. (Reflexivt) / Er schaute hinter ihn. (Båda varianterna förekommer i litterär text, dock med subtil perspektivskillnad).

5. Den stora svensk-tyska kontrasten: sin/sitt/sina#

Svenskan har ett eget reflexivt possessivpronomen för 3:e person (sin/sitt/sina) som kontrasteras mot icke-reflexiva hans/hennes/deras:

  • Lars ringde sin fru. (Lars egen fru).
  • Lars ringde hans fru. (Någon annan mans fru).

[!CAUTION] Tyskan har INGET separat reflexivt possessivpronomen motsvarande "sin"!
Både "sin fru" och "hans fru" översätts med seine Frau:

  • Lars rief seine Frau an. (Kan i teorin betyda både hans egen fru och en annan mans fru!).

Hur undviker tyskan tvetydighet?#

  1. Standardantagande: I normal kontext tolkas sein- och ihr- alltid som subjektsreflexiva (hans egen / hennes egen).
  2. Demonstrativt pronomen vid extern referens: Om talaren vill markera att det rör sig om en annan persons fru, ersätts sein med demonstrativ genitiv (dessen eller deren):
    • Lars sprach mit Thomas und rief dessen Frau an. (= Thomas fru, inte Lars egen!).
    • Maria traf Anna und lieh ihr deren Buch. (= Annas bok, inte Marias).

6. Tio autentiska exempel med analys#

  1. Der Angeklagte behauptete vor Gericht, er habe von den illegalen Machenschaften nichts gewusst.
    Den tilltalade hävdade inför rätten att han inte hade vetat något om de olagliga affärerna.
    Analys: Anaforiskt pronomen er i bisatsen med referens till subjektet Der Angeklagte i matrissatsen (Princip B tillämpad i skilda satser).
  2. Die Zeugin widersprach sich während des Verhörs mehrfach selbst.
    Vittnet motsade sig själv flera gånger under förhöret.
    Analys: Lokalt bundet reflexivpronomen sich i dativ styrt av widersprechen (Princip A).
  3. Obwohl sie erst zwanzig Jahre alt war, leitete die junge Forscherin das gesamte Projekt.
    Trots att hon bara var tjugo år gammal ledde den unga forskaren hela projektet.
    Analys: Kataforisk referens: pronomenet sie i den inledande bisatsen föregriper antecedenten die junge Forscherin.
  4. Komm bitte sofort hierher zu mir!
    Kom genast hit till mig, är du snäll!
    Analys: Rumsdeiktisk partikel hierher kombinerad med persondeiktisk prepositionsfras zu mir; referensen är bunden till talarens origo.
  5. Der Chef lobte seinen Mitarbeiter für dessen herausragende Leistung.
    Chefen berömde sin medarbetare för dennes framstående prestation.
    Analys: Possessivet seinen syftar reflexivt på chefen; demonstrativet dessen syftar entydigt på medarbetaren och förhindrar ambiguitet.
  6. Die Ministerin bat den Referenten, sich um die Presseanfragen zu kümmern.
    Ministern bad föredraganden att ta hand om pressförfrågningarna.
    Analys: Kontrollinfinitiv: sich i infinitivsatsen binds till det underförstådda subjektet (den Referenten), inte till ministern.
  7. Sie schaute überrascht um sich, als der Applaus einsetzte.
    Hon såg sig förvånad omkring när applåderna bröt ut.
    Analys: Reflexivt pronomen sich i fast rumsligt uttryck med prepositionen um.
  8. Thomas traf seinen alten Schulfreund und dessen Verlobte im Theater.
    Thomas träffade sin gamle skolvän och dennes fästmö på teatern.
    Analys: Genitivformen dessen visar kristallklart att kvinnan är förlovad med vännen, inte med Thomas.
  9. Das Unternehmen meldete Insolvenz an; die Gläubiger forderten daraufhin ihr Geld zurück.
    Företaget ansökte om konkurs; fordringsägarna krävde därefter tillbaka sina pengar.
    Analys: Textdeiktiskt adverb daraufhin binder kausalt och temporalt ihop satserna; ihr Geld avser fordringsägarnas egna pengar.
  10. Er hat kein Vertrauen in sich selbst.
    Han har inget förtroende för sig själv.
    Analys: Förstärkt reflexivbindning med sich selbst i en prepositional nominalkomplementfras.

7. Svenska interferensfällor#

[!WARNING]

  1. Leta förgäves efter ett tyskt "sin": Svenskar letar ofta efter en tysk motsvarighet till "sin/sitt/sina". Förstå att tyskans sein täcker både "hans" och "sin", och ihr täcker "hennes" och "sin". Er liebt seine Frau betyder i 99 % av fallen "sin fru".
  2. Missa demonstrativet dessen/deren vid extern referens: Om du menar en annan persons tillhörighet (motsvarande svenskans "hans bok" i kontrast till "sin bok"), måste du använda dessen (mask./neutr.) eller deren (fem./plur.): Er sprach mit dem Mann und kaufte dessen Auto (inte *sein Auto, vilket låter som mannens bil köptes av sig själv).
  3. Reflexivt fel vid pronominell referens över satsgränser: I meningen Han bad mig tvätta honom heter det på tyska Er bat mich, ihn zu waschen (inte *sich zu waschen, eftersom mich är subjekt för tvättandet i infinitivsatsen).
  4. Deiktisk förvirring med kommen och gehen: Tyskans deiktiska rörelseverb (kommen = mot talarens origo; gehen = bort från talarens origo) styrs strikt av rumsdeixis. Använd kommen när rörelsen går mot den plats där talaren befinner sig eller ska träffa lyssnaren.

Snabbkoll: Anafor, deixis och bindning

Fråga 1 av 6

💡 Deixis kontra anafor.

Vad är den principiella skillnaden mellan deiktisk och anaforisk referens?

Har du gått igenom lektionen?Läst-status sparas i din lokala studieplan och skiljs från dina övningsresultat.